Lock the doors, 'cause I'd like to capture this voice

Det blir en blogg med musik. Om musik. Textsnuttar. Ljudet får ni tänka er själva.

And I'll take the truth at any cost

Jag har ingen lust att ägna min tid åt annat än musik och Harry Potter. När man har sett de fem Potter-filmerna två gånger börjar man söka efter något annat att göra. Därav bloggen. Där finns också förklaringen till att jag idag liknar mig själv med en lugnande tablett.

Tell me why we live like this

Just nu älskar jag att nostalgilåten E20 Norr (innehållande "det lilla sticket") klassas som christian gangsta rap. Jag verkar även lyssna på gospel & religious i och med Anberlin.

This is how we'll dance when, when they try to take us down

Just nu snurrar Evighet runt i min stereo. Just det, Carolas schlagerdänga. Fast i en annan tappning. Det är kul hur en så kallad singer/songwriter kan förändra en schlagerlåt till något bra. Inget ont mot schlagern och dess fans. Jag tycker bara inte om det.

My mouth is dry with words I cannot verbalize

Ibland kan en text få en låt att verka som något helt annat. Jag låter er fundera på hur låten men den här textsnutten låter:

Där ovanför Tobak & Spel bodde Tommy och hans mamma
Hon var den vackraste mamma jag sett
Hon hade smink och inget hår under armarna

Min kära mor uttalade sig just om musikspelare. "De är helt värdelösa. Folk hör ju ingenting som händer utanför hörlurarna". Inget exakt citat, men jag fick med det hon framförde. "Hallå, kom in i verkligheten" följde sedan. För tillfället ligger min verklighet i min musikspelare, min stereo, mitt musikbibliotek på datorn.

Samma ljud när tunnelbanan stannar
Samma människa ändå en helt annan

Snart ska verkligheten dyka upp i teveapparaten i och med en musikdvd, och på onsdag tar jag med mig hela min verklighet till hufvudstaden. Väl där ska jag se till att jag får ta med mig min verklighet ännu längre bort.