Note to self

Förra inlägget var mitt fyrtionde. Jag hade tänkt skriva det då, men glömde av det. Grattis till mig på fyrtiårsjubileumet, lite i efterskott.

Ibland får man sådana där dumma idéer. Natten mellan lördag och söndag var ett sådant tillfälle.
Lat som jag är tänkte jag att det var en utmärkt idé att gena över isen på väg hem, sisådär halv två-två på natten. Någon annan var ju lite klokare och bestämde sig för att ja, denna människa med speciella idéer behöver sällskap över isen. Mitt mellan land och land bestämde sig isen för att knaka. Två gånger, andra gången högre än jag förväntat mig, och jag var säker på att den skulle dela sig itu. Panikslagen stod jag till sist på fastlandet ändå, och fick en liten kram av människan som alltid har panik innan saker händer, men som bevisligen är väldigt lugn när det händer något.

Inspiration är underbart på natten när man tror att man kan göra många fler saker än vad man tror när det är dagsljus och allt är verkligt igen.